Kategorier
Nyheter

En anställds lojalitet och kritikrätt

5 mars 2021

I veckan såg jag ett reportage i Uppdrag granskning om hur anställda i offentlig sektor blivit behandlade av sina chefer efter att de uttalat sig om sin arbetsgivare i media. Verkligen tråkigt att se.

Länk till Håll käften och lyd från den 3 mars 2021

Dessa viktiga frågor borde företrädare för myndigheter uppdatera sig om regelbundet. I min bok Offentlighet inom personalområdet, s. 165-167, redovisar jag kort vad som gäller för arbetsgivare och hänvisar till flera beslut av JK i dessa frågor.

Förbudet för arbetsgivare att ingripa mot en anställd för att hen uttalat sig finns i två grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Repressalieförbudet i tryckfrihetsförordningen

3 kap. 6 § En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryckfrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Lag (2018:1801).

Repressalieförbud i yttrandefrihetsgrundlagen

2 kap. 6 § En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i ett program eller en teknisk upptagning har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Lag (2018:1802).

Justitiekanslern har uttalat sig om förhållandet mellan en arbetstagares lojalitetsplikt och dennes rätt att uttala kritik mot sin arbetsgivare:

Offentligt anställda har visserligen en lojalitetsplikt gentemot sin arbets­givare. Den gäller dock endast skyldigheten att utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt. Att uttala kritik mot sin arbetsgivare eller det sätt som verksamheten bedrivs på strider för den offentligt anställde inte mot loja­litetsplikten. Rätten att göra det är tvärtom grundlagsskyddad.

Även om en myndighet anser sig ha en legitim avsikt med att kalla till ett samtal om den anställdes mediekontakter kan en sådan utfråg­ning i sig uppfattas som en negativ åtgärd för arbetstagaren och dessutom ge upphov till svåra gränsdragningsfrågor.

Före­trädare för en myndighet eller något annat allmänt organ bör därför i regel avstå från att kalla en anställd till samtal med anledning av uttalanden som denne har gjort till medierna. Istället är arbets­givaren hänvisad till att på annat sätt söka tillrätta­lägga vad som uppfattas som felaktiga eller missvisande uppgifter i den allmänna debatten. Se JK 2015-05-08, dnr 8322-14-30

Arbetsdomstolen har prövat en fråga om omplacering på grund av en anställds uttalande och fann att omplaceringen stred mot lag och goda seder, se AD 1991 nr 106, det så kallade häktesmålet:

Arbetsdomstolen finner av nu angivna skäl att anstaltsledningen inte har visat sig ha godtagbara skäl för sitt beslut att omplacera [vårdaren]. Tvärtom framstår beslutet rent faktiskt som ett ingripande mot honom i anledning av att han har utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrande- och föreningsfrihet och därmed som ett beslut som, i den mening som uttrycket har i arbetsrättsliga sammanhang (jfr t ex AD 1983 nr 46), strider mot lag och goda seder.

Kunskap om den grundläggande kritikrätten som en anställd hos en myndighet, har får inte försvinna för att det är pandemitider.

Kristina Ahlström

Kategorier
Nyheter

Utbildning

Publicerat 23 mars 2020

I dessa Corona-tider har en del personer otroligt mycket att göra och andra har kanske mindre att göra än vanligt. När föreningsaktiviteter och kulturella arrangemang ställs in är det viktigt att hitta meningsfulla sysselsättningar. Det kan vara ett bra tillfälle att utveckla sin kompetens inom något område så att man är bättre rustad när krisen är över och att man har utnyttjat tid till något meningsfullt.

Arbetsrätt

Anställning vid en statlig myndighet – Anställningsbeslut och arbetsledningsbeslut

Kollektivavtal – Formalia, giltighet och tolkning

Förvaltningsrätt

Offentlighet- och sekretess inom personalområdet

Förvaltningslagen – en kommentar

Förvaltningslagen – aktuell lagtext 1 juli 2018
(nu på rea hos Bokus)

Kategorier
Aktuellt Allmän förvaltningsrätt Förvaltningsrätt

Statliga nämndmyndigheter och dess värdar

I en ny artikel i Ny Juridik presenterar advokaten och arbetsrättsspecialisten Kristina Ahlström den speciella myndighetsformen nämndmyndighet. Om en nämndmyndighet inte har någon anställd personal har en annan myndighet i uppdrag att sköta föredragning och annan handläggning av ärenden samt administrativa uppgifter, så kallade värdmyndigheter. I artikeln beskrivs den statliga myndighetsstrukturen med exempel från nämnder med arbetsrättslig anknytning. I första avsnittet redovisas den huvudsakliga regleringen för dessa myndigheter, i andra avsnittet lämnas en kort beskrivning vad som gäller för allmänna handlingar. Artikeln avslutas med personliga kommentarer och en referensförteckning.

Ny Juridik 3:19 s. 59

Kategorier
Aktuellt Arbetsrätt Rättshjälp

Ingen rättshjälp trots bosatt i Sverige

Rättshjälp

Rätten till rättshjälp är en viktig förmån för personer som inte själva har ekonomiska förutsättningar att betala för ett juridiskt ombud i rättsliga tvister. Till exempel för att kräva rätt lön av sin arbetsgivare. Utländska medborgare som inte är eller har varit bosatta i Sverige kan få rättshjälp endast om det finns särskilda skäl. Detta framgår av 12 § rättshjälpslagen. Utländska medborgare som har varit eller är bosatta i Sverige kan få rättshjälp i samma omfattning som svenska medborgare. Ansökan om rättshjälp prövas av Rättshjälpsmyndigheten vars beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Uttrycket bosatt är således central vid prövning av rättshjälp för en utländsk medborgare. Nyligen fick jag anledning att fundera över detta begrepp.

Rättshjälpsmyndigheten nekat rättshjälp

Rättshjälpsnämndens tolkning av uttrycket bosatt innebär att personer som lagligen vistas i Sverige och som utnyttjas av arbetsgivare inte kan få rättshjälp. De kanske saknar inkomst för att de inte får rätt lön för sitt arbete, kanske ingen lön alls. Härigenom kan oseriösa arbetsgivare fortsätta att utnyttja människor i strid med svensk lag och skapa en osund konkurrens. Är detta rimligt och är det ens rätt?

Läs mer i min artikel som publicerats den 4 februari 2019 på Dagens Juridik.

Kristina Ahlström

Kategorier
Arbetsrätt Böcker Förvaltningsrätt Nyheter

Ny upplaga om anställningar inom staten

Nu har upplaga 2 kommit av boken jag skrev 2010: Anställning vid en statlig myndighet – Arbetsledningsbeslut och anställningsbeslut. Utgiven av Norstedts Juridik.

Anställning vid en statlig myndighet är en praktisk och informativ redovisning av de regler som gäller för kompetensförsörjning vid statliga myndigheter. I dag kan kompetensförsörjningen ske genom både anställningsbeslut och arbetsledningsbeslut. Besluten följer olika regelverk och har delvis olika konsekvenser. I boken redovisas utförligt regelverken för de olika besluten. Boken innehåller även belysande rättsfallsreferat inom området.

Boken nominerades 2010 till årets bästa HR-bok av Sveriges HR-föreningar i samarbete med tidskriften Personal & Ledarskap.

Anställning vid en statlig myndighet vänder sig till jurister, HR-chefer, HR-handläggare och konsulter som medverkar i rekryteringsarbete. Den är även av intresse för verksamhetschefer, fackliga företrädare och andra som vill ha en sammanhållen bild av ämnesområdet.
Den nya upplagan motiveras framför allt av två uppmärksammade rättsfall från Arbetsdomstolen och av den nya förvaltningslagen. Boken är även uppdaterad och aktualiserad med andra nyheter i författningar och rättspraxis.

 

Boken finns att beställa i bokhandeln, både den fysiska och på nätet.

Kategorier
Aktuellt Förvaltningsrätt

Följdändringar till nya förvaltningslagen

Riksdagen har beslutat om förslag till lagändringar med anledning av den nya förvaltningslagen som träder i kraft den 1 juli 2017 och regeringen har beslutat om ändringar i förordningar. Se mer här.

Propositionen innehåller även förslag till vissa ändringar i några lagar på upphandlingsområdet som bedöms nödvändiga med anledning av den nya förvaltningslagen.

Prop. 2017/18:235

Riksdagsskrivelse 2017/18:327

 

Kategorier
Aktuellt Arbetsdomstolens domar Arbetsrätt

Arbetsskyldighet staten

Arbetsdomstolen har tagit ställning i mål mellan staten och Jusek om arbetsskyldigheten för anställda vid Fastighetsmäklarinspektionen som regeringen har beslutat att omlokalisera från Stockholm till Karlstad. Tvisten gäller om arbetstagare hos myndigheten är skyldiga att stadigvarande arbeta i Karlstad efter omlokaliseringen. Majoriten i Arbetsdomstolen ansåg att så var fallet. Två var skiljaktiga.

”Arbetsdomstolen finner alltså att det på statens område sedan mitten av 1960-talet har tillämpats en ordning där arbetstagare vid omlokalisering av myndigheter är skyldiga att följa med till den nya orten, att denna ordning är väl förankrad i lag och förarbeten samt att parterna på den statliga sektorn sett till att arbetstagare som säger upp sig i samband med omlokalisering av 16 myndigheter omfattas av tillämpliga omställningsregleringar. Med beaktande härav finner Arbetsdomstolen vid en sammanvägd bedömning att de sex arbetstagarna är skyldiga att stadigvarande arbeta i Karlstad, efter att FMI flyttat dit.

Fackförbundet ST:s och Juseks talan ska därför avslås.

Det ska understrykas att Arbetsdomstolen inte tagit ställning till arbetsskyldigheten i andra fall än där regeringen beslutat att flytta hela myndigheten från en ort till en annan.”

AD 2017 nr 59

Kategorier
Aktuellt Allmän förvaltningsrätt

Lagtext ny förvaltningslag

Här kan du se lagtexten till den nya förvaltningslagen som träder i kraft den 1 juli 2018. Lagtexten är publicerad i

SFS 2017:900

Läs mer om dokument i lagstiftningsprocessen här.

Kategorier
Aktuellt Allmän förvaltningsrätt Nyheter

Ny förvaltningslag beslutad

Riksdagen har beslutat anta regeringens förslag till ny förvaltningslag. Lagen träder i kraft den 1 juli 2018. Förarbetena finns sammanställda här.

Nu skriver jag på en kommentar till lagen som ska publiceras i Karnovs rättsdatabas när lagen trätt i kraft. Innan dess planerar de att ge ut kommentaren i bokform under våren 2018.

Kristina Ahlström

Kategorier
Aktuellt Allmän förvaltningsrätt Nyheter

Rekrytering till statlig sektor – NJ 2:17

För dig som arbetar med rekrytering inom offentlig sektor och särskilt vid statliga myndigheter finns en beskrivning av regler om detta i en artikel som publicerats av Karnov Group, länk till särtryck se nedan. Artikeln är publicerad i NY JURIDIK 2:17 tillsammans med andra intressanta artiklar om juridiska frågor.

NJ2017nr2_02-Ahlström_särtryck