Rättshjälp
Rätten till rättshjälp är en viktig förmån för personer som inte själva har ekonomiska förutsättningar att betala för ett juridiskt ombud i rättsliga tvister. Till exempel för att kräva rätt lön av sin arbetsgivare. Utländska medborgare som inte är eller har varit bosatta i Sverige kan få rättshjälp endast om det finns särskilda skäl. Detta framgår av 12 § rättshjälpslagen. Utländska medborgare som har varit eller är bosatta i Sverige kan få rättshjälp i samma omfattning som svenska medborgare. Ansökan om rättshjälp prövas av Rättshjälpsmyndigheten vars beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Uttrycket bosatt är således central vid prövning av rättshjälp för en utländsk medborgare. Nyligen fick jag anledning att fundera över detta begrepp.
Rättshjälpsmyndigheten nekat rättshjälp
Rättshjälpsnämndens tolkning av uttrycket bosatt innebär att personer som lagligen vistas i Sverige och som utnyttjas av arbetsgivare inte kan få rättshjälp. De kanske saknar inkomst för att de inte får rätt lön för sitt arbete, kanske ingen lön alls. Härigenom kan oseriösa arbetsgivare fortsätta att utnyttja människor i strid med svensk lag och skapa en osund konkurrens. Är detta rimligt och är det ens rätt?
Läs mer i min artikel som publicerats den 4 februari 2019 på Dagens Juridik.
Kristina Ahlström