Arbetsmaterial – ej rätt att ta del av?

Ibland när man begär att få ta del av en handling på en myndighet kan man få till svar att det inte går för att det är arbetsmaterial. Då kan man be om en precisering, för ordet arbetsmaterial finns inte i lagstiftningen. Om en handling som förvaras på en myndighet inte kan lämnas ut är det för att det inte är en allmän handling eller att det finns uppgifter i handlingen som omfattas av en sekretessbestämmelse. Så första frågan blir om det är en allmän handling eller inte.

Om det är en allmän handling blir nästa fråga om det finns någon sekretessbestämmelse som är aktuell, något undantag eller sekretessbrytande regel. Om en uppgift omfattas av sekretess kan den ändå i vissa fall lämnas ut. Det kan handla om om den som sekretessen ska skydda lämnar sitt samtycke eller att uppgiften kan lämnas ut med förbehåll om att mottagaren inte får lämna uppgiften vidare.

 

Var finns regler om fackliga förhandlingar?

Bestämmelser om fackliga förhandlingar finns i Lagen om medbestämmande i arbetslivet, förkortad MBL. Innan en arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet (11 §) är denne skyldig att ta initiativ till en förhandling med arbetstagarorganisation som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Detsamma gäller innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Om det finns synnerliga skäl, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

Arbetstagarorganisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren kan även på eget initiativ begära att arbetsgivare även i annat fall ska förhandla med organisationen innan den fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen. Om särskilda skäl föranleder det får arbetsgivaren fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet (12 §).

På en arbetsplats kan parterna ha kommit överens om att samverka på andra sätt än genom att följa 11 och 12 §§. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa att så kallat samverkansavtal.

Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen är arbetsgivaren ändå i vissa fall skyldig att förhandla med en arbetstagarorganisation. Det gäller om en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation eller i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist eller en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § lagen om anställningsskydd (13 §).

 

Gäller förvaltningslagen enbart ärende om myndighetsutövning?

Nu gällande förvaltningslag gäller för alla ärenden, tidigare endast för ärenden som innefattade myndighetsutövning. Det betyder att en statlig myndighet även behöver tänka på förvaltningslagens bestämmelser exempelvis om kommunikation och motivering av beslut när det gäller arbetsledningsbeslut som inte innefattar myndighetsutövning. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2018.

När har man rätt till rättsligt biträde som brottsoffer?

Om du har utsatts för ett brott har du i vissa fall rätt att få ett juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Det kan vara vid grövre brott eller om det av någon annan anledning finns ett särskilt behov av biträde. Det kan handla om sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan ge fängelse för den som begått brottet. Som regel betalar staten för biträdets kostnader. Det är en tingsrätt som beslutar om ett sådant biträde. Du kan önska en viss advokat eller godta den som tingsrätten bestämmer.

Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara brottsoffrets intressen och vara till stöd under exempelvis förhör hos polisen och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att begära ersättning.

Se mer på Brottsoffermyndighetens webbplats, Brottsofferguiden.

Uppsägning eller avsked?

När en arbetsgivare kan skilja en anställd från sin anställning framgår av 7 och 18 §§ lagen om anställningsskydd. Med en uppsägning följer en uppsägningstid som framgår av lagen eller kollektivavtal eller av det enskilda anställningsavtalet. Vid ett avskedande avbryts anställningen direkt och arbetstagaren får inte lön därefter.
Som huvudregel får en uppsägning på grund av personliga skäl och ett avsked inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan en underrättelse lämnades till arbetstagaren enligt lagen eller om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen eller avskedandet.
Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren (18 § LAS).
En uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl, vilket kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. I båda dessa fall gäller att en uppsägning inte är  grundad på sakliga skäl, om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig (7 § LAS).